Vinter – simblåse problem…….

Skriven av Paula Reynolds, Englands ledande koi veterinär – fritt översatt av Stefan Malm

Vad är simblåsans funktion?

Det finns fiskarter som lever på havsbotten som inte har en simblåsa, de har tillgång till allt de behöver på havets botten. Fiskar har varit tvungna att anpassa sig till nya miljöer och dieter när konkurrens om mat hotade deras existens, detta skapade den enorma mångfalden i fiskarter och bestämde vem som behövde en simblåsa.
Karp är bottenätare och deras breda utbredning världen över gjorde att en simblåsa är viktig. Inte för att reglera simmandet som det kan antyda, men att upprätthålla flytkraft på olika vattendjup.
Karpen måste förbli upprätt och flytande i vatten och detta uppnås genom att skapa ett tillstånd som liknar viktlöshet där det yttre trycket på fisken är minimalt. Utan ett sådant system skulle koi behöva simma kontinuerligt eller sjunka till dammbottnen med följden av ett ansträngt och mycket kort liv.
Hos koi är simblåsan livsviktig även om det är ett organ som är benäget för vissa problem.

Kylfaktor

Under de kallare månaderna är kylning av simblåsan ett av de vanligaste hälsoproblemen i koi. Om temperaturen sjunker snabbt på vintern kan koi påverkas snabbare även om det vanligtvis är våren då simblåsan riskerar att kylas ner med temperaturer som svänger kraftigt. Varmt på dagen, kallt på natten. I Sverige kan vinterkylan ligga i länge, och det påverkar givetvis en koi negativt om den har varit under 5 grader en längre tid.
Koi kan tåla vinterkylan eftersom den är oftast mer konstant men många klarar inte de större vattentemperaturs variationerna som upplevs under vintern/våren i vårt klimat. På natten kan vattentemperaturerna i dammen sjunka avsevärt, och mycket grunda dammar utsätter ofta Koi för en högre risk för kylning.
Vissa Koi är även mer känsliga för problemet än andra och samma fisk kan drabbas varje vinter/vår. Koi som vilar på dammbottnen liggandes på sidan kan även rycka till och simma runt ”normalt” men för att sen återgå till samma stadie. Oftast ser man det under dagen när tempen är lite varmare. De kyls ner men kan överleva det utan åtgärd, men skadan kan vara skedd för simblåsan. De som ligger helt orörliga på bottnen finns även en risk att de tyvärr inte klarar kylan, det kan leda till allvarligare problem med simblåsan och i slutändan att de kan dö.

Behandling av problemet

Uppvärmning av dammvattnet lindrar vanligtvis problemet. Om detta är omöjligt kan ett dammskydd och fisksäkert isoleringsmaterial också hjälpa.
Alternativet är att isolera allvarligt drabbade Koi i en tank som långsamt värms upp tills fisken beter sig normalt.

Men ta aldrig in en fisk direkt i varmt vatten eftersom det kan förvärra problemet. Om koien är kraftigt nedkyld, ta in den till ett karantänkar, vattnet ska vara någon grad varmare än dammen, öka sen tempen gradvis med värmare.
Tillsätt även jodfritt salt utan tillsatser, 0,3% (3 kg per 1000 l) är en bra hjälp. Det minskar belastningen på njurarna och simblåsan.
Efter 24 timmar med varmare förhållanden kommer de flesta koi att piggna till, vid vilken temp varierar från fisk till fisk, det finns ingen idealisk temperatur att sikta på.
Koi med nerkyld simblåsa i ett karantänkar behöver även mycket syre, och en lätt diet som Wheatgerm när fisken är aktiv igen och letar efter mat.
Och framför allt bör man ha koll på vattenkvaliteten. När vattenbyten genomförs bör saltnivån fyllas på och det är lättare att kontrollera med en saltmätare. Det kan vara sent på våren innan karet och dammens temperatur är likvärdig och fisken kan återföras till dammen. Uppvärmning av dammen lindrar inte bara kylning utan höjer också immunsvaret och detta kan bidra till att förhindra sekundära problem i simblåsan.

Användningen av salt

Tillsättning av salt till antingen dammen eller isoleringstanken är fördelaktig för flera simblåse förhållanden inklusive kylning. Genom att införa 3 kilo rent vakuumtorkat salt per 1000 liter vatten uppnås 0,3% salthalt och detta är perfekt. Det är möjligt att öka saltnivån efter 24 timmar till 0,6 men detta bör utföras gradvis. Det extra saltet är inte nödvändigt, det hänger lite på hur väl Koien har förbättrats under de varmare förhållandena. Innan koien återvänder till dammen krävs vattenbyten för att ta bort saltet om inte dammvattnet innehåller salt. Om salt finns i dammen över vintern är det nödvändigt att ta bort det när problem med simblåsan är över.
Salt är endast för medicinskt bruk eftersom Koi är sötvattensfisk och långvarig användning av salt rekommenderas inte. 

Mindre eller allvarlig

De flesta koi kommer att återhämta sig efter en kortvarig kylning, det är exponering för extremt låga temperaturer under långa perioder som förvärrar tillståndet och skapar ett långsiktigt problem. Tillfälliga problem med simblåsan kan också uppstå när Koi flyttas till en ny damm som är mycket kallare eller ännu djupare än fisken är van vid. Varje typ av skada som t.ex en fisk som hoppar ut ur dammen eller dåliga nät- och hanteringstekniker kan skada simblåsan. Beteendeförändringar observeras då fisken försöker kompensera för obalansen. Koi kanske inte kan simma alls, misslyckas med att förbli upprätt, ligger bara på bottnen för att sen simma ansträngt med bröstfenorna vid matning, deras beteende beror på att simblåsan inte kan fungera normalt och det kan finnas mer än ett problem.

Vad är fel

Det är oförmågan att simma normalt som antyder ett problem med simblåsan, även om det är omöjligt att diagnostisera något tillstånd utan en skanning och för de flesta koi-djurhållare är det inte möjligt rent praktiskt. Även med en diagnos är behandling inte alltid möjlig eftersom att lyckas beror på vad som är fel och ingen enskild behandling är lämplig för olika tillstånd av simblåsan.
Ett bra exempel är åter inflation av simblåsan, där man gör ett ingrepp och suger ut vätskan i simblåsan, för att sen återinföra luft. OBS, får endast utföras av kunnig veterinär, inget som man själv ska prova. Det kräver kunskap om anatomin av en koi och röntgen för att se att nålen hittar rätt. Ett misstag, så är simblåsan förstörd.
Men eftersom detta bara är framgångsrikt i ett fåtal fall så är det viktigt att veta när det är lämpligt. Därav konsultera alltid med en specialiserad koi veterinär.
Bakteriell infektion i simblåsan kan också uppstå, och behandling med antibiotika får sättas in. Tyvärr är det inte alltid de svarar på antibiotika och förbättringen kan tyvärr bara vara tillfällig.
När en fisk inte vill äta alls, eller om den simmar upp och ner eller på en sida varje dag, bör avlivning övervägas.

Långsiktigt

Så länge koien kan äta och simma upprätt, även om det inte är som innan, finns det en viss livskvalitet. Det finns tusentals koi som inte har perfekta simblåsor men som lever långa liv.
Koi som har blivit utsatta för kyla och skada på simblåsan är bekvämare i grunda dammar eftersom detta ger mindre tryck på simblåsan. Dammar som saknar djup och de som utsätts för kyla bör täckas och vid behov värmas upp tillräckligt för att förhindra extrema låga temperaturer på vintern.
Koi har ca 1 grad varmare i kroppen än deras dammvatten och vissa kroppsfunktioner slutar att fungera när temperaturen sjunker tills de till slut kan dö vid 1c. Koi kan ligga i en samlad skara runt en varm plats på dammbottnen som en termometer inte registrerar, detta hjälper dem ofta genom vintern. Inte desto mindre, i det svenska klimatet kan vattentemperaturen sjunka plötsligt och till och med frysa. Som ett riktmärke bör ingen damm sjunka under 5c. En termostatstyrd doppvärmare som skyddar dammen är ett mer prisvärt skydd tillsammans med en övertäckning om man nu inte har möjlighet med en helt uppvärmd damm.
Koi är en odlad karp som nu hålls som husdjur och är inte odlad att tåla långa eller extremt kalla vintrar, så det är inte förvånande att Koi som bor i ett kallare klimat är mer utsatt för köldskador i simblåsan.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

X
%d bloggare gillar detta: