Vad är det där? Del 1. (De tre stora + Utsurimono och Bekko)

En gul, en röd, en svart, vit. De finns en uppsjö av färgkombinationer men kan man dela in dem och heter de något speciellt?

Välkommen in i nästa steg i koihobbyn då man man upptäcker att även koi delas in i grupper, precis som tex hundar. I vår värld vill vi veta vad det är för hund vi har, är det en schäfer, pudel eller kanske labrador?
Det är samma med koi. Fast man brukar nog inte rabbla upp alla varieteterna man har i sin damm direkt men ju längre man kommer in i hobbyn, ju mer vill man veta vad man har och när frågan kommer på plats, då kan man svara. Eller ser man en snygg koi på nätet och man vill söka efter en sådan. Då är det bra att veta vad man söker efter.
Här kommer jag att försöka förklara vad som är skillnaden, eller i alla fall ett sätt som jag använder mig av för att först och främst kunna klassindela dem.

En kohaku är hyfsat lätt att varietets bestämma, den är med enkla ord en vit koi med rött mönster, men en koi i just dessa färger behöver inte automatiskt vara en kohaku. Är basen röd blir det helt plötsligt en helt annan varietet.  Ajdå, då slår man sig för pannan och tänker, hur invecklat ska det här vara egentligen? Ta det lugnt! Det är behöver inte vara så svårt, bara man följer vissa enkla steg så kan man få någorlunda uppfattning om basvarieteterna.

Först bör vi kanske förklara skillnaden mellan klassificering och varietetsbestämning.
Klassificering är olika klasser i showsammanhang där liknade koi tävlar mot varandra. Det innebär vanligtvis att alla kohakus möts mot varandra i olika storlekar men det finns även ginrin kohakus och metallic kohakus. Dessa har helt olika förutsättningar baserat på tex. lystern, därför separeras de i olika klasser. Hur många klasser som finns beror på showen de ställer upp i. Varje enskild klubb som arrangerar har rätt att bestämma sina klasser men vissa riktlinjer bör följas då internationella domare ofta används. Tex. har BKKS (British Koi Keeper Socieity) 13 klasser, ZNA (Zen Nippon Airinkai) 17 klasser, och Koigalen, den svenska klubben som har haft många fotoshower och 2 stora koishows i södra Sverige, har satt sin standard till 15 klasser. Jag kommer att använda mig av Koigalens klasser i denna artikel.

Som skrivet tidigare, klassificering är klassindelning för liknande koi och varietet är ”namnet” på fisken. Guiden jag tänker presentera riktar in sig främst på klassificering då det finns ett uppsjö av olika koinamn. Årligen uppfinns nya namn på marknaden av både odlare och handlare som då resulterar i ständig diskussion i koibranschen. Mix bland olika varieteter sker, blodslinjer blandas och resulterar i nya varieteter men som tur är, finns grunder att följa och historia som inte går att sudda ut. Utveckling sker ständigt, odlare, handlare, domare och naturligtvis hobbyister bestämmer takten på utvecklingen, som jag personligen hoppas går varligt fram då risken för att ursprungs variteterna försvinner på bekostnad av efterfrågan av nya. Vi bör vara rädda om ursprunget och ha något att förlita oss på om all mix spårar ur! En del varieteter kommer också att presenteras eftersom många olika tillhör samma klass och ibland olika klasser fast liknande koi…. Naturligtvis kan jag inte heller låta bli att nämna några outsiders som finns. (Dock ej nyetablerade då jag känner att en viss stabilitet i linjen bör finnas innan man ropar hej.) Det finns en röd tråd i min guide och jag hoppas ni kan följa den och se den som ett hjälpmedel i jakten på ”vad är det där?”

Punkterna jag går igenom när jag klassificerar en koi är:

1. Hur många och vilka färger har den?
2. Vilken är basfärgen?
3. Hur ser lystern ut, vanlig, metallic eller ginrin?

KOHAKU, SANKE OCH SHOWA

 

KOHAKU

KOHAKU

1. Hur många och vilka färger har den? 2: vit och röd.
2. Vilken är basfärgen? Vit
3. Hur ser lystern ut, vanlig, metallic eller ginrin? Vanlig

 

I klassen kohaku ingår alla kohaku typer och mönster förutom Tancho, Gin Rin och Kanoko. (Doitsu ingår i Koigalens klassindelning.)

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

SANKE

SANKE

1. Hur många och vilka färger har den? 3: vit, röd och svart.
2. Vilken är basfärgen? Vit
3. Hur ser lystern ut, vanlig, metallic eller ginrin? Vanlig

 

I klassen sanke ingår alla sanke typer och mönster förutom Tancho, Gin Rin och Kanoko. (Doitsu ingår i Koigalens klassindelning.)

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

SHOWA

SHOWA

1. Hur många och vilka färger har den? 3: vit, röd och svart.
2. Vilken är basfärgen? Svart
3. Hur ser lystern ut, vanlig, metallic eller ginrin? Vanlig

 

I klassen showa ingår alla showa typer och mönster inkl. Kage förutom Tancho, Gin Rin och Kanoko. (Doitsu ingår i Koigalens klassindelning.)

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Då kommer vi till första svårigheten. Sanke och showa har samma färger men showa har svart basfärg och sanke har vit. Hur ser man det? Förr sa man att har fisken svart på huvudet är det en showa. Enkelt, eller hur? Men tyvärr, så är det inte. Det finns sanke med svart mönster på huvudet vilket är fullt acceptabelt idag. Medan showan ska ha vitt och rött mönster i huvudet tillsammans med svart bas…..  Det är svårigheten med varieteterna, den mörkaste färgen behöver automatiskt inte vara basen, det är våra ögon och hjärna som har svårt att acceptera det. Det finns hjälpmedel att tillgå för att säkerställa en varietet. Man kan tex kika på bröstfenorna. Har de en kraftig bas med svart färg? (motoguro) Förmodligen då en svart koi= showa. Sanke kan istället ha streck i bröstfenorna. (tejima)
På små koi är detta inget säkert sätt att använda sig av då en sankes tejima (strecken) inte har utvecklats utan kan ligga som en svart bas invid kroppen. Eller saknas färgen helt, även på en showa. I bildexemplen ser man motoguron på showan, men det behöver inte synas, speciellt på en vuxen koi då kroppen kan täcka den svarta basen. Mängden svart i bröstfenorna är individuellt och en smaksak men ett tips som ofta stämmer, är att vid köp av små tosai (1-åringar) blir en showa med mycket motoguro förmodligen en ganska svart showa. Fast alla regler är såklart en sanning med modifikation, speciellt när det gäller levande varelser. Normalt ska motoguron utvecklas i takt med tillväxt, eller i alla fall bibehållas men det händer ibland att motoguro försvinner vilket tyvärr tyder på ostabil sumi och sämre kvalité på fisken. Det sägs att tappad motoguro kommer aldrig tillbaks.
På just denna exempelkoi (showan) stämmer tankesättet även vid vuxen ålder just med mängden svart, den här har inte överdrivet mycket sumi  men den är inte heller klar. Bröstfenorna har en fin markerad bas som ger en jämn balans över hela fisken, vilket är tilltalande.
Vad är då nästa steg för att separera showa och sanke? Här kommer nog det bästa tipset för att vara säker. Hur ser de svarta (sumi) fälten ut?  På en koi med svart bas kan man säga att det svarta går runt koien medan på en koi med vit bas ligger det svarta koien. Man brukar prata om steppingstones (trampstenar) på sanke och wrapping på showas.
Wrapping skulle man kunna förklara på enkel svenska: svarta ”band” som startar under lateral linjen, alltså kommer underifrån och fortsätter uppåt mot fiskens rygg.  En sanke bör inte ha svart under laterallinjen men just detta är tyvärr på upphällningen vilket försvårar för oss som vill lära.
Många odlare mixar showa och sanke i sina blodslinjer. Framförallt för att utveckla sumin på sankes och i gengäld få större storlek på showas. Detta gör att varieteterna kommer närmare varandra och svårigheten att separera dessa två blir allt tuffare. Men man får aldrig glömma, en svartbaserad koi (med rött och vitt) är en showa och en vitbaserad koi (med svart och rött) är en sanke.
Kombinera alla råd och du bör ha ett svar.
Ytterligare ett pytte tips är att svartbaserade koi brukar vara svarta inne i munnen men det är inget sätt jag rekommenderar att ha som varietetsbestämning. Alla svartbaserade koi är inte svarta i munnen och jag tycker vi bör kunna varietets bestämma en koi genom att titta på den simmandes i vattnet.
Behöver vi öppna munnen för att se, då har vi inte tränat ögat för att uppskatta varieteterna.

 

UTSURIMONO OCH BEKKO

SHIRO UTSURI
HI UTSURI
KI UTSURI

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

UTSURIMONO

1. Hur många och vilka färger har den? 2: svart + vit, röd eller gul.
2. Vilken är basfärgen? Svart
3. Hur ser lystern ut, vanlig, metallic eller ginrin? Vanlig

 

I klassen utsurimono ingår shiro utsuri, hi utsuri och ki utsuri, inklusive ginrin och doitsu. En utsurimono har två färger där basen är svart. Samma kriterier som showa, mönstret är det vita, röda eller gula. Det svarta kännetecknas som wrapping, alltså runt fisken. Sak samma gäller motoguron, likt showa. Shiro utsuri (vitt mönster), hi utsuri (rött mönster) och ki utsuri (gult mönster) har sina jämlika precis som sanke-showa förhållandet. Den tvåfärgade varieteten med vit bas presenteras som nästa varietet:

 

BEKKO

BEKKO

1. Hur många och vilka färger har den? 2: svart och vit
2. Vilken är basfärgen? Vit
3. Hur ser lystern ut, vanlig, metallic eller ginrin? Vanlig

I klassen bekko ingår ki bekko, aka bekko och shiro bekko, inklusive ginrin och doitsu.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Bekko har samma som sanke, sumi fisken. Mer ofta i steppingstone skepnad än vid sankes. Bekko är en av de få varieteterna som det knappt odlas på. De bekkos som kommer ut på marknaden är ofta från sankeavkomma där det röda saknas. Alltså elakt sagt: misslyckade sankes som nu är shiro bekkos. Det är svårt att hitta riktigt bra bekkos idag. Vem har sett en Ki (gult mönster) eller Aka (rött mönster) live? Shiro bekko (svart mönster) är mer vanligt men riktigt bra exempel är svåra att finna. Men vem vet vad som finns i gömmorna eller vad har framtiden att utvisa?

 

Då kan jag tänka mig att ni börjar hänga med på min röda tråd.
Basfärgen och antal färger är det första att utgå ifrån. Vi kör en förenklad repetition:

 

För att jämföra: Sanke-showa, bekko-utsurimono, (detta fall en shiro utsuri) där jag kallar de ”maka-make”. Samma färger, fast tjejerna till vänster har en vit bas (sanke och bekko) och killarna har svart (showa och shiro utsuri). Nu undrar ni kanske vem kohakun är gift med?
Den är singel.
Två färger, vitt och rött. Ska man följa logiken så borde makens bas vara röd med ett vitt mönster. Den närmsta varieteten jag kan tänka på med övriga kriterier som grund (alltså inte metallic eller ginrin, inte doitsu, inte tancho) blir Aka Hajiro. En helfärgad röd-orange koi med vita fenor. Inget direkt vitt mönster utan enbart vitt synbart på tippen av fenorna efter den röda basen (=motoaka, den röda motsvarigheten till motoguro).
Aka Hajiro kan lätt förväxlas med en benigoi, en helröd/orange koi, utan vita tippar på fenorna. Dessa två varieteter känns mer enkla då kroppen är helröd (utan mönster) och de kan inte på något sätt mäta sig mot en vacker kohaku.
Så tyvärr får kohaku vara ogift men det behöver inte vara en negativt sak. En vacker kohaku lyfter upp allas dammar och kallas ofta den ultimata nishikigoien av en sann koi kichi. En eye-catcher, eftertraktad och snygg, vem vill inte vara det? 😉
Du kanske har lagt märke till att Go-sanke (kohaku, sanke, showa, även kallat The big three) inte inkluderar ginrin i klassificeringen, medan de andra gör det. Det är för att ginrin har en egen klass men enbart för Go-sanke. Alla andra ginrin klassificeras i samma klass som en icke-ginrin. Sak samma gäller för Tancho. En egen klass för Go sanke, övriga klassificeras i samma klass som varieteten utan tancho.
Vi fördjupar oss i ginrin, tancho och metallic senare.

 

 

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

X
%d bloggare gillar detta: